Arkiv för kategori ‘Övrigt’
Du bläddrar just nu i arkivet för kategori Övrigt.
Du bläddrar just nu i arkivet för kategori Övrigt.
Jag blev utmanad av Lisa att svara på frågor och här kommer mina svar:
Fyra arbeten jag har haft i mitt liv
Fyra filmer jag kan se om och om igen
Fyra städer jag har bott i
Fyra teve-serier jag gärna ser
Fyra ställen jag vill åka till
Fyra webbsidor jag besöker dagligen
Fyra favoriträtter
Fyra ställen där jag trivs
Personer jag utmanar
Björn Borg har gjort en grymt bra reklamfilm med Ane Bruns cover på Cindy Laupers ”True colours”. Det är kanske inte så kontroversiellt här i Sverige, men kan tänka mig att det kan vara det i en del andra länder.
[youtube OLpfHNuhZbk]
Korrigerad bildtext från Metro, länkar till ocensurerad version.
Endast en tredjedel går till bröstcancerforskning
En tredjedel till bröstforskning
Rosa Bandet skakas av bluff
Från och med nu så donerar man direkt utan att köpa en massa tjafs. Vill man visa att man är mot bröstcancer har man inga symboler på sig. Är man för bröstcancer kan man visa det genom att ha ett bananskal i bröstfickan.
Jag hade inte ätit blodkorv på ungefär 15 år och barnen har gång på gång önskat det till middag till Lisas stora fasa. Jag minns det som en av de goda rätterna man fick i skolan och höll med om att det var kalasgott och jag lovade barnen att vi skulle äta det när det bara var vi tre hemma.
Så, när Lisa igår var iväg på ridskolan så passade vi på. Jag stekte bacon, blodkorv, gjorde potatismos och serverade lingon och Loke åt så det sprutade ur öronen, Freja åt så lite som hon brukar och jag… jag fick trycka det i mig och se glad ut, det smakade inte som förr. Det var som om allt skimmer försvann om hur det smakade, för jag kände igen smaken, men det var inte gott.
Det är som att minnas det där skitjobbet man hade en gång i tiden och bli nostalgisk och klämma ur sig ”Det var tider det!” när man i själva verket hatade varje sekund av det, men tiden har kastat ett annat ljus över det. På ett av mina gamla jobb så var chefen ett riktigt praktarsle och tryckte ner personalen på ett otäckt sätt och var allmänt vidrig. Han hade dessutom en krånglande mage vilket gjorde att dasset ofta stank efter honom och han städade aldrig upp efter sig, vilket var lätt äckligt när man kom in där efter honom och fick beskåda hans skit längs toakanterna. En av mina arbetskamrater gick och köpte nötcréme och tryckte ut lite på toaringen en dag och gick in till receptionen och sa till tjejerna att hänga med honom och ”Kolla vad Mxxx har gjort!”. Han tog in dem på toan och pekade och de skrek av fasa för ”bajset” på toaringen. ”ÖÖÖÖÖeeee! Va ecklett!” lät det ungefär. Vad han sedan gör betecknar detta skämt som klassiskt, åtminstone i min bok. Han petar försiktigt i det med fingret och tittar på den klatt han fått där och stoppar den sen i munnen och brister ut ”Det ÄR bajs!” var på tjejerna springer ut från toaletten och skriker i högan sky och minns jag inte fel så började en av dem gråta och fick tröstas senare..
En sådan händelse får en lätt att tro att det var ett kul ställe att jobba på vilket inte alls är sant, det var en skräck i många stunder men det kan man lätt glömma i ljuset av denna händelse. Och så är det nog också med blodkorven, jämfört med all annan skitmat man fick i skolan var det supergott, men nu när man kan välja att äta vad man vill så var det vidrigt. Ibland är det bättre att minnen får vara just minnen.
Jag fick en idé idag om att börja med sit-ups och funderade på hur många jag skulle göra och kom på mig själv med att tänka någonting i den här stilen: ”Om man gör t ex 20 så kan man ju alltid gör en till..”. Det var då idén kom; jag gör en sit-up mer varje dag och ser när jag kommer till gränsen att jag inte orkar en till. Så ikväll är det jag som påbörjar min träning genom att göra en sit-up och imorgon blir det alltså två. Forstättning följer…
När jag fyllde år förra veckan fick jag (som jag önskat mig) en iPod Shuffle. Jag hade ingen vettig mp3-spelare och alla jävlar har ju iPod nu för tiden så det måste ju vara bra. 😉
Jag börjar med att koppla in den i min jobbdator (Windows XP Pro). Jag utgår från att den funkar som alla andra mp3-spelare och lägger in låtar på den från Utforskaren. Men, nej, de går inte att spela, iPoden blinkar och visar att det inte finns nån musik på den. Grr!
Eftersom Apple hela tiden skriver att man måste använda iTunes installerar jag det lite motvilligt och får meddelandet från iTunes att iPoden behöver formatteras. Ja, det är väl inte så konstigt, den är ju oanvänd. Jag formatterar i iTunes enligt konstens alla regler men får fortfarande samma meddelande. Lite irriterad efter att ha formatterat den 5 gånger öppnar jag Datorhantering i Kontrollpanelen och inser att Apple (antagligen) har hårdkodat in att enheten ska lägga sig som G: vilken i mitt fall är upptaget av en av företagets nätverksdelningar. Jag ändrar till en ledig enhetsbeteckning istället och nu försöker iTunes inte längre kolla efter iPoden på företagets nätverk utan på iPoden istället. Allt gott! Nästan..
Om jag nu försöker kolla vad som faktiskt har lagt sig på iPoden så ser jag nu att den är borta från utforskaren så att jag inte kan se de fysiska filerna, superirriterande! Jag avinstallerar iTunes igen så att jag kan kolla vad jag har på min iPod och ser att den har lagt låtarna med andra namn i dolda mappar med konstiga namn. Jag provar att lägga in en låt genom utforskaren i en av dessa mappar men det får man inte det heller utan iPoden struntar helt och fullt i den filen. Så det är bara till att ta bort den filen igen och installera iTunes på nytt.
Jag testar att koppla in iPoden i min Linux och där installerar jag två olika program som ska klara av iPod; gtkpod och Rhythmbox.
gtkpod är ett litet progam vars enda uppgift är att lägga till och dra ifrån låtar från en iPod.
Rhythmbox är ett program som på många sätt liknar iTunes, man kan ha massa spellistor, ladda hem podcast och lägga dessa på sin iPod.
Jag lyssnar på låtarna som jag har lagt in på min iPod där och det funkar bra. Jag lägger in lite fler låtar och det funkar bra det också. Jag testar att koppla in den i iTunes igen… Nu får jag reda på att den har synkats någonannanstans och inte vill vara med om jag inte återställer den (tar bort allt jag har på den). Jag gör det för att se om den blir gladare och det blir den. Jag lägger in lite låtar igen.
Nu får jag den lysande idén att installera iTunes hemma också så att jag kan lägga in låtar där också, när jag har Windows bootat, men då får jag reda på att jag inte kan synka den på mer än ett ställe! Skämtar ni!? Nästan alla jag känner har mer än en dator eller har åtminstone en kompis med en annan dator där man skulle vilja kunna föra över musik på båda hållen.
Eftersom jag tycker det är viktigare att kunna synka den hemma så låter jag iTunes återställa min iPod igen och nu slutar fanskapet att funka helt. Den visar konstant att det inte finns någon data på iPoden vad jag än gör, jag återställer den hur många gånger som helst utan tur. Jag kan dock fortfarande lyssna på låtarna i iTunes och Rhythmbox, men inte i hörlurarna som självklart är det primära användningsområdet.
Nu ringer jag supporten och får efter en ganska lång stund tipset att stänga av och sätta på den snabbt 3 gånger. Det funkar! Nu lever den helt plötsligt igen och jag bestämmer mig för att inte någonsin under några som helst omständigheter att koppla in den i iTunes igen utan håller mig till Rhythmbox som jag får lov att synka med var jag vill och hur jag vill.
Till iPodens fördel ska man inte glömma att den är liten, smidig att ha med sig, snygg och låter bra, men resten är ett brinnande helvete och jag är allt annan än imponerad.
Tack så mycket för presenten förresten! 😀